Min cykel

Jag försökte skriva det här inlägget på min iPod när jag hade några minuter utan sysselsättning i skolan. Det gick ganska bra, tills alltihop försvann...

Jag gör ett nytt försök på min laptop istället.

Jag tycker om min cykel. Den tar mig dit jag vill och den finns där när jag behöver den. Vi hade lite meningsskiljaktigheter i början, den tappade kedjan på pin kiv och min bakdel hade förutfattade meningar om hur en cykelsadel bör vara konstruerad. Men nu har vi vant oss vid varandra och kommer bra överens.

Cykelförsäljaren tittade lite konstigt på mig när jag insisterade på att få köpa en blå killcykel istället för den rosa tjejcykeln han erbjöd först. Men trots att ramen är något stor så föredrar jag min "Trakatak Hawk" framför "Shadowdancer Proffesional". Jag tycker det senare namnet skulle passa bättre på till exempel en strippklubb.

Men det som här bland det bästa med att cykla är när man får köra om bilar som kör i samma riktning. Irland är det mest bilberoende landet i världen, de kommer innan USA när det gäller antal körda mil per person och år. Det gör att det är bilköer och rusningstrafik, speciellt in till campus på morgonen och därifrån vid fem på eftermiddagen. Att då kunna susa förbi köerna i troligen uppemot 15 km/h känns väldigt bra. Att cykla till skolan tar tio minuter, att gå tar ca 25, att ta bussen kan ta uppemot 20 minuter beroende på trafiken, plus att det är svårt att veta när den kommer. Bussen går nämligen i skytteltrafik mellan Brookfield och campus. Så även om den har gått vid halv nio en morgon betyder inte det att man hinner i tid till skolan om man är vid hållplatsen kl halv nio nästa dag. Cykel är mer tillförlitligt. Förutom när den tappar kedjan.

Men, och det är ett ganska stort men, ett men som fördunklar min vardag jämnt och ständigt. Det Irländska vädret. Det är inte det att det regnar hela tiden, för det gör det inte. Det är det att det regnar väldigt, väldigt ofta. I små men kraftiga skurar oftast. Gärna flera gånger om dagen. I dag regnade det när jag cyklade till skolan vid nio. När jag cyklade hem vid elva för att äta sken solen. Nästa lektion började kl ett och då regnade det, när lektionen var slut en timme senare var det bara lite molnigt. Så är det varenda dag. Man får se det från den ljusa sidan: jag har användning för min regnjacka!